Svenskarna och internet 2015

En årlig studie av svenska folkets internetvanor

9. Internets roll i politiken

Trots att Sverige legat långt fram när det gäller spridningen av internet har internet aldrig slagit igenom i politiken. Andelen i befolkningen som använder internet ligger bland de högsta i världen men för politiken spelar internet inte samma viktiga roll som i många andra länder. Det gällde i alla fall fram till 2014. Vad hände då? Blev EU- och riksdagsvalet 2014 det genombrott för politiken på internet som många väntat sig redan för tio år sedan?

0
kommentarer
Permalänk
Nästa: Internet och traditionella medier

Andra medier viktigare under valkampanjen 2014

Internet har blivit viktigare för politiken i takt med att allt fler använder internet för att informera sig. Men samtidigt har detta inte skett på bekostnad av andra medier och informationskällor. Även de upplevs ha blivit viktigare, särskilt tv, radio och personliga kontakter med familj och vänner.

Överlägset viktigast som informationskälla under valkampanjen 2014 bedömdes televisionen ha varit, två av tre (64%) tyckte detta. Nästan hälften (45%) ansåg att dagstidningen samt familj och vänner hade varit viktiga eller mycket viktiga. Var tredje tyckte detsamma om radion och internet.

Hur förhåller det sig då med de unga förstagångsväljarna som tillbringar mycket tid med internet och där internet allmänt utgör den viktigaste informationskällan? Bland de unga har det skett förändringar sedan riksdagsvalet 2010. Alla medier förutom internet har tappat i viktighet, särskilt dagstidningen.

Permalänk

Tv den viktigaste informationskällan under valkampanjen 2014

Även om internet idag har visat sig vara den allmänna informationskälla som bedömts vara viktigast så ser förhållandena annorlunda ut när frågan snävas in till att gälla de viktigaste informationskällorna inför riksdagsvalet 2014. Då hamnar de traditionella medierna främst.

Viktigast bedöms televisionen vara, långt före andra medier. Den näst viktigaste informationskällan är vänner och familj och därefter följer dagstidningarna på papper samt radion tätt följd av internet. Sociala nätverk som Facebook, text-tv samt Twitter bedöms inte som särskilt viktiga i sammanhanget.

Ser vi på de yngsta (16-25 år) har de placerat internet som långt viktigare än andra medier, på samma nivå som vänner och familj. Ett långt steg nedanför kommer tv tätt följt av Facebook. Ännu längre ner kommer papperstidningar och radio, och sist text-tv nu efter Twitter.

Går vi upp en åldersnivå (26-35 år) så har tv nu fått samma viktighetsgrad som internet. Papperstidningen kommer något före radion som i sin tur kommer något före de sociala nätverken.

Sammantaget visar det sig att de traditionella medierna fortfarande utgör de viktigaste informationskällorna inför ett val för de flesta. Internet har blivit viktigare men är ännu inte i nivå med de traditionella medierna. Undantaget utgör de yngsta i åldern 16-25 år där internet dominerar och har kommit att bli den viktigaste informationskällan inför ett val.

För de lite äldre (26-35 år) är internet också viktigt samtidigt som de traditionella medierna fortfarande är viktigare än Facebook. Televisionen är lika viktig som internet. Överhuvudtaget visar jämförelserna att tv spelar en särskilt viktig roll inför ett val.

Se också kapitel 10 ”Internet och traditionella medier”.

Permalänk

Dubbelt så många vände sig till internet för information jämfört med förra valet

Jämfört med tidigare val var det många fler som vände sig till internet för att informera sig om valet 2014. Två av tre i befolkningen (69%) gjorde det åtminstone någon gång, 43 procent gjorde det någon gång i veckan och var femte (18%) gjorde det dagligen. Det innebär en fördubbling sedan förra valet om vi jämför med andelen som besökt internet åtminstone någon gång i veckan.

Skillnaderna mellan åldersgrupperna är stora och bland de yngre (16-35 år), där internet utgör den viktigaste informationskällan, besökte två av tre (66%) internet minst varje vecka för att informera sig om valet. En fjärdedel gjorde det dagligen.

Permalänk

Val ökar intresset för att söka efter politisk information

Intresset för att söka efter politisk information på internet har ökat successivt under de senaste tio åren och hoppat upp en nivå kring varje riksdagsval. 2005 var det 16 procent som någon gång sökte efter politisk information på nätet, kring valet 2006 steg det sedan till 27 procent. Före riksdagsvalet 2010 låg siffran på 36 procent och efter valet 40 procent och slutligen steg det från 40 till 50 procent kring senaste valet 2014.

Intresset för att söka efter politisk information på internet har alltså ökat kring varje val, särskilt under hösten 2014 då den socialdemokratiska minoritetsregeringen utlyste ett nyval (som dock ställdes in efter decemberöverenskommelsen).

Men ser vi närmare på intresset för att söka efter politisk information på internet är det inte särskilt frekvent. Intresset har dock fördubblats idag jämfört med 2010 från att 8 procent sökte efter politisk information någon gång i veckan till 18 procent idag.

Bland internetanvändarna är visserligen de yngre mer aktiva att söka efter politisk information på internet, men även de äldre användarna är aktiva. 20 procent av alla internetanvändare gör detta åtminstone varje vecka.

Permalänk

Facebook spelar en viktig roll för politiken på internet

Intresset för att söka efter politisk information på internet har som vi sett fördubblats sedan valet 2010. Delvis är detta en effekt av att internet har blivit viktigare som allmän informationskälla, men den politiska aktiviteten på internet har även ökat.

Dubbelt så många som under valet 2010 har diskuterat eller tagit del av andras åsikter om politik på Facebook och dubbelt så många har också sökt upp någon politiker. Något fler har även själva uttryckt åsikter eller kommenterat andras åsikter om politik på internet. Till detta kommer att många också delar och länkar vidare nyheter och artiklar om politik på de sociala nätverken.

Det är framför allt de yngre (16-35 år) som någon gång tar del av politik på internet, hälften av dem (53%) har gjort det på Facebook. Mest aktiva är de i åldern 26-35 år. En tredjedel (35%) av dem har delat och länkat vidare politiskt innehåll och var fjärde (28%) har uttryckt en politisk åsikt på internet. För de äldre över 56 år har internet däremot mycket liten politisk betydelse.

En viktig fråga i sammanhanget är hur ofta dessa händelser på internet med ett politiskt innehåll äger rum? Sker det bara någon enstaka gång eller händer det mer regelbundet? Siffrorna i diagram 9.9 och 9.10 bygger på ja/nej svar och säger inget om frekvensen. Vi måste därför gå tillbaka till aktiviteterna på Facebook och hur ofta man informerade sig om valet och kan då konstatera att det inte kan vara frågan om någon daglig aktivitet.

Permalänk

Finns det några som dominerar den politiska aktiviteten på internet?

Det finns en mycket aktiv grupp på 14 procent av de som deltar på sociala nätverk som är med överallt (9% av befolkningen). De utgör hälften (54%) av de som delar nyheter med andra på internet och de utgör mer än två tredjedelar (70%) av de som kommenterar och framför politiska åsikter på internet. Här dominerar helt de som är politiskt aktiva.

På Facebook är det många andra som också är aktiva och en hel del som bara finns på Facebook. Här dominerar inte de politiskt aktiva på samma sätt utan de utgör en tredjedel av de som diskuterat politik eller har tagit del av andras åsikter på Facebook.

soi2015_9.11

Förhållandet är likartat om vi bara ser till åldersgruppen 16-25 år där de som tillbringar mest tid på sociala nätverk finns. De politiskt aktiva utgör 16 procent av åldersgruppen, men det är 60 procent som har kommit i kontakt med politik på Facebook och de politiskt aktiva utgör därmed endast en fjärdedel.

I förhållande till befolkningen som helhet är det 71 procent som inte alls kommer i kontakt med politiska aktiviteter på internet och i åldersgruppen 16-35 år är det 59 procent.

soi2015_9.12

Permalänk

Sambandet mellan politiskt intresse och politik på internet

Det politiska intresset är spritt ganska jämnt över åldrarna. Ungefär en tredjedel i varje åldersgrupp, lite lägre bland de yngsta, skattar sitt politiska intresse till 4 eller 5 på en femgradig skala.

Här finns ett mycket starkt samband mellan politiskt intresse och i vilken mån man tar del av politisk information i allmänhet på internet och i vilken mån man informerar sig om valet via internet. Här anges först sambandet för alla internetanvändare följt av sambandet som föreligger inom åldersgruppen 16-25 år.

Sambandet är också mycket starkt mellan att kommentera, diskutera, framföra egna åsikter och dela politiska nyheter. Sambanden är starkare bland unga (16-25 år) än bland internetanvändarna i stort.

Däremot är sambanden inte lika starka mellan politiskt intresse och att söka upp politiker på internet eller att ta del av ett valtest. Även här är sambanden starkare hos de unga.

Permalänk

Tre av fyra unga gjorde valtest på internet

Inför valet 2014 erbjöd många olika medier sajter på internet där man kunde testa vilket parti som bäst stämde överens med ens egna åsikter. Många, särskilt bland de unga, prövade att testa sig själva via de olika valtesten eller valkompasserna.

Detta blev mycket populärt. Halva Sveriges befolkningen (16+ år) genomgick ett sådant valtest. Det var lika vanligt bland männen som bland kvinnorna att genomföra ett test. I åldersgruppen 16-35 år var det tre av fyra som genomförde ett valtest.

Graden av utbildning spelade in. Bland de med högre utbildning var det vanligare, hela 60 procent av dem testade sig. Det var även vanligare att svenskfödda testade sig, men över 40 procent av de som är födda utanför Norden gjorde också något valtest.

Valtesten var extra populära bland Twitteranvändarna, uppåt 80 procent av dem gjorde något valtest. Det var även populärt bland de flitiga Facebookanvändarna, 74 procent av de som använder Facebook flera gånger dagligen gjorde ett test. Det populäraste valtestet var SVT:s ”Din röst” (SVT 2015).

Permalänk